Bakgrund

Forskningsföreståndare och filosofie doktor Leif Grönbladh tilldelas Nordic Drugs Stora Pris för ett projekt som belyser och starkt bidrar till att säkra och förlänga patientens kvalitativa behandling. Denna forskning fokuserade på att undersöka förhållandena mellan behandlingsvariabler, regelverk, sidomissbruk, ökat kvarstannande och rehabilitering för att tillvarata patientens och sjukvårdens resurser på ett effektivare sätt.

Leif Grönbladh är under professor Lars Gunne en av utvecklarna av metadonbehandling i Sverige. Hans tidiga och gedigna insats för metadonbehandling är oöverträffad. Hans avhandling om Uppsalas och därmed Sveriges metadonprogram från dess start 1966 försvarade han 2004.

Bakgrund

Överläkare Charlotte Gedeon och medarbetarteamet från metadonmottagningen inom psykiatrin i Lund tillsammans med forskare Anders Håkansson vid Lunds universitet, erhöll 2012 års Stora Pris för projektet Interimbehandling för opiatberoende patienter. Projektet startade 2011 och syftet var att korta ner de långa köerna och därmed minska dödligheten i kön till LARO-behandlingen i Lund. De patienter som valde denna interimbehandling med daglig avhämtning av 24 mg Suboxon med tredubbel helgdos på fredagar klarade sig bra. Kötiden till behandling minskade från 2 år till 28 dagar.

Bakgrund

ITOK (Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter) har sedan starten i Stockholms län 2007 utvecklat samarbete mellan kriminalvården och Beroendecentrum Stockholm. Det var ett ömsesidigt behov av att koppla samman klienter från kriminalvården inför den villkorliga frigivningen och för beroendevården att nå en patientgrupp som tidigare haft svårt att komma in i och behålla behandling för sitt beroende.

ITOK har lyckats med att utvidga läkemedelsassisterad rehabilitering för opiatberoende så att den också kommer patienter inom kriminalvården till del, vilket är en banbrytande och betydelsefull insats.

Bakgrund

Betydelsen av pionjärarbetet med sprutbytet i Lund kan knappast överskattas. Infektionsöverläkaren docent Bengt Ljungberg tillsammans med framlidne överläkaren Kerstin Thunving vid narkomanenheten inom lundapsykiatrin tog snabba och kontroversiella beslut sedan man i mitten av 80-talet upptäckt hiv och börjat förstå smittspridningen. Tidigt stod det klart att injektionsnarkomaner löper stor risk att drabbas av hiv och annan blodsmitta och att smittan kan spridas blixtsnabbt efter introduktion i en narkomanpopulation. WHO rekommenderade redan 1986 utdelning av rena injektionsverktyg för att bromsa hivspridningen. Malmö kom snabbt efter och till skillnad från Stockholm gav sprutbytesmottagningarna snabbt resultat: insatsen förhindrade effektivt hiv-infektioner bland de beroende.

Det blev en försöksverksamhet som startade en novemberdag 1987. Svensk narkotikapolitik och kommunal okunskap bidrog till att det förblev en försöksverksamhet i 20 år. I mitten av 2000-talet började några infektionskliniker trotsa motståndet och 2017 gick luften ur de kommunala bromsklossarna medelset en lagändring om att regionerna (professionen) blev huvudmän för sprutbytesverksamheten utan möjlighet för kommunen att lägga in sitt veto.

Bakgrund

Convictus är en ideell förening som fick Stora Priset för sin värdefulla insats och sitt genuina engagemang för utsatta människor i en tuff miljö. Föreningen har bedrivit sin verksamhet sedan drygt 30 år och är ett resultat av den uppblossande HIV-epidemin. För närvarande omfattar föreningen ett trettiotal medarbetare i Stockholm och två internationella grenar i Ukraina och Estland. Många av medarbetarna är före detta missbrukare och hemlösa.

Convictus har fokus på utsatta heroinberoende och hjälper till med sociala insatser som hjälp till beroendevården, dagverksamhet med mat, kläder och hygien samt en mötesplats i form av ett hälsocenter för medlemmar i Villa Tomtebo.

Bakgrund

Överläkare och medicine doktor med sin verksamhet vid Smärtcentrum och metadonprogrammet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har lång och väletablerad erfarenhet inom området svår smärta och hur den kan behandlas. Sina kunskaper har hon förmedlat bland annat som redaktör för en lärobok om smärtbehandling. Förutom sin verksamhet vid kirurgiska kliniken är hon engagerad vid metadonmottagningen.

Annica Rhodin var tidigt ute med opioidbehandling vid svår smärta. En behandlingsmodell som idag är accepterad. Hon fick Stora Priset för sitt arbete som spridigt ljus över den mörka tillvaro opioidberoende patienter med kronisk smärta befinner sig i.

Bakgrund

Markus Heilig är professor i psykiatri vid Linköpings universitet. Före återflytten till Sverige var han forskningschef vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) och under en tioårsperiod ledde han en av de mest omfattande forskningsprogam institutet genomfört om beroendesjukdomar. Han är en av de mest citerade beroendeforskarna i sin generation.

I Sverige fokuseras hans forskning på translationella frågeställningar och modeller för läkemedelsutveckling inom psykiatri och beroendemedicin. Han har framför allt intresserat sig för behandling av alkohol- och opioidberoende.

Bakgrund

Från Malmö härstammar ett projekt som tagit fram en modell för hur patienter inom LARO-mottagningen (LARO= Läkemedelsassisterad Rehabilitering och behandling vid Opioidberoende) kan få tillgång till en allsidig vård som ska leda till en bättre hälsa och framtid för den utsatta gruppen beroendepatienter, som har svårt att närma sig vård för sina somatiska problem.

PRIO-projektet är ett nära samarbete mellan stadens LARO-mottagning och en närliggande vårdcentral. De huvudansvariga för projektet är därför följaktligen en representant för beroendevården (sjuksköterskan Katja Troberg) och en för somatiken (läkaren Disa Dahlman) med professor Anders Håkansson som forskningsansvarig handledare.

Bakgrund

Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet och kollegan Torkel Richert filosofie doktor och forskare vid samma institution. Båda har ett långt samarbete inom forskningsområdet som täcker unga droganvändare, injektionsbruk, hur en beroendes vardag ser ut och vilka risker som tas. De har också studerat överdoser och beroendebehandling.

Det är ett banbrytande arbete i en fördjupad kartläggning av heroinberoende. Ett ovanligt forskningsgrepp som de införde var att halva djupintervjuarbetet i en del av forskningsprojektet överläts åt tidigare beroendepatienter.

Bakgrund

Martin Kåberg är forskare vid Karolinska institutet och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm. Han är specialistläkare inom infektion, psykiatri och beroendesjukdomar. Hans avhandling om hepatit C gav såväl kliniska som politiska viktiga resultat. Martin Kåbergs forskning är en viktig pusselbit i kampen att eliminera hepatit C år 2030 som är målet enligt WHO.

Därtill har Martin Kåberg genom sin breda kompetens och sitt starka engagemang spelat en avgörande roll för att sprututbyten etablerats i Stockholm. Han har också gjort sprututbytet till bas för angelägen forskning och utveckling.

Bakgrund

Grundare av U-FOLD (Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels- och drogberoende) är professor e.m. Fred Nyberg. Startskottet för bildandet av U-FOLD var Gerald Larssons utredning (2011) om missbruk och beroende. Utifrån befintliga resurser inom regionen etablerades en enhet med uppgift att inom missbruks- och beroendeområdet stimulera tvärvetenskaplig forskning, utbildning på alla nivåer, föra ut kunskap till omgivande samhälle, bidra med kunskap och kompetens till myndigheter och andra aktörer i samhället samt förstärka internationell samverkan.

Fred Nyberg började sin akademiska bana inom farmakologin och blev professor i ämnet 1988 innan regeringen år 1993 utnämnde honom till fullmaktsprofessor i ämnet biologisk beroendeforskning vid Medicinska forskningsrådet.

Bakgrund

Mikael Sandell, specialistläkare i psykiatri och beroendemedicine, har under hela sin yrkeskarriär brunnit för patientgruppen med substansbruk/beroende och haft ett särskilt fokus på patienter inom LARO-vården. Mikael har aktivt drivit utvecklingsfrågor inom LARO-verksamhet, både i Stockholm och Skåne. LARO-föreskriften från 2016 gav nya förutsättningar för LARO-vård där många patienter som tidigare blivit utskrivna nu blev kvar i behandling. I samband med detta började man arbeta fram konceptet kring en harm reduction-mottagning där man tog man fram strategier för att erbjuda vård där behandlingsmål, vårdinsatser och kontrollfunktioner differentierades utifrån patientens funktionsnivå. Fokus flyttades från kontroll till att värna mänskliga rättigheter och individanpassade insatser som är grundstenar till vård enligt harm reduction.

På mandat från svensk förening för beroendemedicin har Mikael drivit frågan om att opioidberoendediagnosen bör differentieras i undergrupperna aktivt bruk, tidig remission och långvarig remission, i kvalitetsregistret Bättre Beroendevård. En annan viktig fråga som Mikael drivit har varit att kvalitetsregistret strukturerats om så att det går att göra uppföljningar av patienter i dessa tre undergrupper.

Bakgrund

Andrea Johansson Capusan är universitetslektor vid Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap, Linköpings Universitet, och överläkare vid Psykiatriska Kliniken på Universitetssjukhuset, där hon även är chef för beroendesektionen. Hon disputerade 2016 på en avhandling om genetiska och miljömässiga riskfaktorer för ADHD, och har sedan dess drivit forskning inom beroendesjukdomar och deras psykiatriska samsjuklighet. Hon var en pionjär när det gällde att introducera depåberedningar av buprenorfin i Sverige, och med deras hjälp öka tillgången till behandling. Andrea en nationell expert inom beroendeområdet, samt en oerhört uppskattad kliniker och lärare.